Rester från Ike

Inte trodde jag, efter några veckor i Sverige med "friskt" väder, att vi skulle ta upp shortsen igen. Igår var det så kvalmigt, som en dag i mitten på juli. Sent igår kväll blåste vinden upp och det har stormat till och från fram till nu men termometern har inte sjunkit mycket: 22 känns som 29 grader. Det är orkanen Ike som ställer till lite.

Tidsomställningen är fortfarande svårt att komma över men det finns hopp. Från att pojkarna gick upp runt tre och fyratiden förra veckan så är det runt fem och sextiden just nu. Givetvis har de blivit förkylda till slut, mest Félix, men Axel vaknade fem med lite feber förrut.

Idag börjar Martin jobba igen och har INGEN lust, och det förstår man. Jag däremot har listan full med saker som att ringa efter diskmaskinsreparatör, få reda på vart man ska skicka iväg kvitton för de kläderna vi köpte när vi saknade våra väskor, boka kontrolltid hos husläkaren till Axel och lite annat lagom skoj...Men det blir väl till att ta hand om mina sjuka pojkar först.

Jag är uppe på nätterna forfarande och ammar en del och hade tänkt dra igång med lite gröt till Axel innan läggdags för att se om han sover lite längre på mätt mage men jag får nog vänta tills febern lägger sig. Undrar när/om jag ska få sova en hel natt igen?